Imorgon firar vi Bajram!
Jag firar inte jul med julgran, kalle anka och skinka. Som muslim firar jag dock 2 andra stora högtider under året som liknar ganska mycket julen och det är bajram. Bajram för mig betyder säkert lika mycket som julen för dig, om inte mer. Det känns som om julen, för många, är mer en tradition som firas oavsett om man är troende eller inte. Jag vet inte, men jag tror att det är så. Men så får det faktiskt också vara!
Kurban bajram firar vi ungefär två månader efter ramandan; fastemånaden. Detta görs till minne av Abrahams villighet att offra sonen Isak enligt Guds order. Abraham var villig att göra detta och gick upp till ett berg för att slakta sin son. Givetvis högg han inte i sonen utan det visade sig föreställa ett får när han högg i. Gud testade alltså Abraham. Nu firas kurban bajram till ett minne av Abrahams villighet att offra sonen enligt Guds tillsägelse och självklart ska man offra ett djur vid den här tiden. Djuret, oftast ett får delas upp av familjen till andra som inte har möjlighet att slakta eller som inte har råd att slakta.
Som ni kanske vet är Abraham även en profet inom Kristendomen och Judendomen, i första moseboken beskrivs denna händelse såhär:
:
En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: 'Abraham!' Han svarade: 'Ja, här är jag.' Då sade han: 'Tag din son Isak, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig" (1 Mos 22:1-2)
Gud hade aldrig för avsikt att låta Abraham ta sin sons liv. Han ville bara pröva Abrahams vilja att lita på Gud, att tro på honom och följa hans befallningar.
"När de kommit fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: 'Abraham! Abraham!' Han svarade: 'Här är jag.' Då sade han: 'Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud...'" (1 Mos 22:9-12)
Jag tycker det är så mysigt med Bajram. Familjen samlas i sina finaste kläder, moskén besöks vänner träffas och vi äter god mat. Maten förbereds självklart flera dagar innan så att det finns mycket att välja på. Alla hjälps åt och det är bara underbart. Vi byter presenter med varandra och sitter länge uppe och umgås. Vi delar även zekat till de fattiga, alltså man ger bort en slant till någon. Man ska tänka på sin överflödighet och samtidigt tänka på dem som inte har något.! Nu är jag hos mina föräldrar iaf och vi ska fira och umgås imorgon hela familjen!
Jag tycker alltid att det är intressant att läsa om olika religioner och tycker om att titta på likheterna istället för olikheter! Det är väl därför jag ska bli religionslärare! Det är ett så roooligt ämne, alla människor med olika religioner är fascinerande - I love!
Glad Bajram på er som firar :-)
En bra låt som passar in Bob Dylan, highway 61 revisted
