Carins o Eminas blogg

När jag cyklade runt Munksjö igår såg jag nåt väldigt märkligt, nappträdet!
Jag blev väldigt förvånad och stod där väldigt länge och betraktade trädet med alla nappar i
alla färger. Låter lite märkligt va? Men saken är den att jag aldrig sett nåt liknande tidigare, har om
jag minns bara hört talas om det, att man gör så här i Sverige. När jag såg det väckte det väldigt många
känslor hos mig..
Själv har jag inte så många minnen från min barndom, och de minnen jag har är bara några
få som tagna ur en film. Tänk att du inte får se hela filmen, men du ser bara några snuttar
ifrån den.
När jag betraktade nappträdet började jag att tänka på min barndom som jag inte ens kommer
ihåg! Varför är det så? Är det bara jag som inte kommer ihåg? Min barndom var kanske inte som
många andras här i Sverige, att vara ett barn på 6 år och tvingas fly från sitt hem är väl inte idealet?
Jag börjar att fundera på hur långt tillbaka man egentligen kan minnas? Minns man när man fick
lämna ifrån sig nappen för sista gången? Kan man minnas när man var 3 år? Minnesluckan som
jag har är väl mest från krigstiden och det är väl från att jag var 6-10.
Jag har väldigt svaga minnen ifrån den tiden. 7 månaderna i Montenegro och flykten till Sverige och
allt som hände då...Antar att det är normalt, men det är väldigt tråkigt. Minnen är väl det bästa man
kan ha! Jag tänker på alla äldre tanter och gubbar som pratar om sin barndom..att människorna
kommer ihåg allt när de är så gamla!?
Jag önskar att jag fick min barndom tillbaka och att den såg annorlunda ut!
Kram //Emina